Längtar verkligen till att den här kommer ut den 29 mars. Har läst boken snart 2 gånger och den är fantastisk, den bästa bok jag har läst. Jag vet att jag har sagt det, men... Seriöst bästa boken ever!

Countdown started

Jag känner vinden i mitt hår. Vi flyger fram över ängen som om det är det vi alltid har gjort. Possessor ökar steglängden och hans vackra korpsvarta man böljar i vinden. Allt jag kan reflektera i den här underbara stunden är oss två, för alltid tillsammans.

Men så kan det inte någonsin bli. Han ska säljas till en ridskola. En ridskola som ligger längre bort äv vad jag kan föreställa mig. Ridskolan ligger i Hannover, i Tyskland. Där kommer jag aldrig att kunna hälsa på honom. Han kommer att försvinna ur mitt liv för all framtid. Och det är just därför som jag måste rida till min moster, Penny. Visst är hon lite egendomlig, men hon är spåkvinna, och kanske kan hon hjälpa mig. Jag kommer försöka vad som helst för att få behålla honom.

   Plötsligt hörs ett skott. Ett skott som kommer från skogen, och som är så högt att det bara kan ha orsakats av ett vapen. Ett gevär.

Mer hinner jag inte begrunda innan ett till skott avlossas och dånar från skogen. Possessor blir vettskrämd när ljudet skär i hans öron, och han skenar iväg. Rakt mot den dunkla och täta skogen. Jag försöker hejda honom , men han fortsätter bara att springa.

   "PTRO!" ropar jag för att överrösta vinden. "Stanna, Possessor!"

Men han lyder varken min röst eller mina hjälper. Det finns ingenting jag kan göra för att få honom att stanna.

Han är bara några meter ifrån skogen nu och träden närmar sig i rasande fart.

Possessor galopperar in i skogen och springer över rötter och stenar. Han väjer undan från träd och jag måste ducka för att inte få trädgrenar i ansiktet.

Tänk om han trampar i något litet hål i marken?

Eller tänk om han slår i något träd?

Om han skadar sig, kan jag aldrig förlåta mig själv, även om det kanske inte är mitt fel.

Possessor galopperar nu så snabbt att jag bara ser ett virrvarr av bruna, gröna kvistar och barr. Och helt utan förvarning hoppar han över någonting. Jag tappar ena stigbygeln och den andra kort därefter. Vi landar på andra sidan och jag tittar bakåt för att se vad det är han hoppade över. En stenmur. Han hoppade över en stenmur. En stenmur som är väldigt hög och hård. Och som känns lite bekant...

Jag vänder ansiktet framåt igen och plötsligt tvärstannar han. Jag kan inte sitta kvar i sadeln - utan stigbyglar eller tyglar - utan flyger fram över hans hals i en framåtvolt. Sedan landar jag på ryggen med en dov duns.

Luften pressas ut ur mina lungor, och jag lyckas inte få in någon ny. Jag kan inte andas. Paniken fyller min kropp till minsta lilla tå medan jag försöker få luft. Försöker förtvivlat få in luft i mina tomma lungor.

Jag vet inte om jag lyckas, för allting blir svart.

Jag är hos Elsis nu. Hon är så trött så hon somnade i en fåtölj! Med en filt över huvudet.
Sitter här och spelar på min mobil. Lyssnar på "Love the way you lie" med Rihanna. Tycker den är skitbra. Part 2 alltså.
På kvällen kommer det nästa del ur min berättelse.

Ja, idag är det ju måndag. Skolan var rätt okej idag. Först svenska, då skulle man jobba med nåra sidor i ordbyrån. DONE! Jag fick läsa. Och när man läser bästa boken ever, är det inte precis ett problem. Sen hade vi matte, alltid lika kul! Okej, genomgångar suger, men annars kul. Är snart färdig med tornet, 1 sida kvar. Sen bli det utmaningen! Och sedan hade vi lunch, fisk björkeby, BEURK!!! Seriöst, vidrigt. Tog lite pastasallad istället. Och på engelskan lekte vi lekar, fast jag ville inte va med så jag fick läsa i typ 1 timme! Tummar upp. Och sista lektionen var SO. När vi var färdiga fick vi hålla på med paddan! Vi spelade mattespelet King Of math. Vi är ärkemagiker nu! Nästa är drottning och det är det bästa man kan bli.

XOXO
KATSKI